Hugo Hamilton

Friherre Hugo Hamilton af Hageby – skotten som räddade Gävle från ryssarna

14/10 kl. 00:04

1719 och 1721 härjade ryssarna längs Norrlandskusten och de brände ner nästan alla städer - utom Gävle. Landshövding Hugo Hamilton hade gett order om att bygga Fredriksskans fästning vid hamninloppet. Fästnningen bestyckades med kanoner och bemannades med några hundra soldater. Ryssarna vågade helt enkelt inte passera Fredriksskans och Gävle klarade sig!

  • Modell av försvarsverket på Fredriksskans hur det såg ut ca 1830. Armemuseum
  • Minnesstenen i Fredriksskans. Foto: Elise Hovanta. Bild ur Jan Sterners bok "Tvåtusen år i Gävlebygden" från Knights Förlag.
  • Portarna till befästningen Fredriksskans cirka 1940. Foto Carl Larsson. Länsmuseet Gävleborg
  • Gävle Slott som det såg ut när Hugo Hamilton var ländshövding med Gävle som säte
  • Familjen Hamiltons vapensköld

Hugo Hamilton föddes 20 Maj 1655, Monea Castle, Irland och dog 19 januari 1724 i Stockholm
Han var son till John Hamilton (of Tullyreny and Monea) och Janet (Jean) Sommerville of Comnethon och gift med Anna Margareta Henriksdotter. Bror till Malcolm Hamilton af Hageby.
Barn: Catharina Charlotta Hamilton af Hageby; Johan Henrik Hamilton af Hageby; Greve Gustav David Hamilton; Carl Otto Hamilton af Hageby; Hedvig Ulrika Hamilton af Hageby samt 8 andra (som förmodligen dog som barn).
Hugo föddes på Monte Castle på Irland, var ryttare vid Konungen av Storbrittaniens Livgarde och avancerade till kornett innan han flyttade till Sverige1680, hitkallad av brodern Malcolm. Hugo blev fänrik vid Älvsborgs regemente där brodern vid den tiden var överste och regementschef. Hugo avancerade till kapten 1685 men gick i engelsk krigstjänst 1690-1691. När han kom tillbaka till Sverige blev han major vid VästgötaDals regemente1698 och 1703 överstelöjtnant vid Älvsborgs regemente för att samma år bli överste och chef för ett nyuppsatt förband, Smålands femmänningsregemente. Hugo var kommendant i Malmö och åter chef för nämnda regemente innan han utnämndes till generalmajor av infanteriet och överkommendant i Göteborg 1711.
Hugo blev 1716 generallöjtnant och landshövding för det näst största länet i landet, omfattande Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland med Gävle som residensstad. 1719–21 förde Hamilton befälet på Norrlandskusten men kunde inte hindra ryssarnas härjningar. Det var bara Gävle som räddades genom försvarsanläggningen Fredriksskans, som Hamilton hade anlagt. Hugo Hamilton föreslog Blockhusharen och Hälsingarnas tremänningsreglemente byggde fästningen, som bestyckades med 15 kanoner och en besättning av omkring 100 man, inklusive artillerister från Jämtlands regemente. I Gävle koncentrerade han en stor styrka till Fredriksskans vilket avskräckte ryssarna från att bränna staden i aug 1719.
Han blev sedan general och generalfälttygmästare 1719 och flyttade då till Stockholm.
I "Svenska män och Kvinnor" skrivs om Hugo: "Ungefär samtidigt (1710) råkade H i ett uppseendeväckande slagsmål med en kollega, vilket gav honom långvarig arrest och dödsdom men straffet efterskänktes.
Under ett års tid var han den högste styresmannen i Göteborgs och Bohus län och visade en sällsynt förmåga att finna utvägar ur de största svårigheter. På riddarhuset opponerade han 1713 mot beslutet att uppdraga åt Ulrika Eleonora att vara riksföreståndare.
Hans mest maktpåliggande uppdrag (i Västernorrlands län) blev att anskaffa manskap, utrustning och proviant åt hären, och han nedlade ett oerhört arbete på uppgiften. Bland dem som möjliggjorde den väldiga kraftutvecklingen efter Carl XII:s hemkomst intar H en hedersplats, och han lyckades också genom sitt fasta uppträdande och välorganiserade motstånd rädda Gävle från att plundras av ryssarna1719"
I Per Sörensens levnadsteckning, utgiven 1915 av Hamiltonska släktföreningen år, "Generalfältygmästaren Hugo Hamilton, en karolinsk krigare och landshövding" finns mer utförliga uppgifter om Hugo.
Hugo är förfader till den yngre grevliga ätten Hamilton

Foto
Modell av försvarsverket på Fredriksskans hur det såg ut ca 1830. På holmen Blockhusharen utanför Gävle lät generallöjtnanten Hugo Hamilton år 1717 anlägga ett försvarsverk, som först kallades Hugoskans men senare benämndes Fredriksskans. Den bestyckades med 10 kanoner, med vilkas eld man redan i augusti samma år lyckades avvisa en rysk flottilj.
1719 och 1721 var skansen av stor betydelse för att skydda staden mot ryssarna.
Under tiden 1720-1742 blev anläggningen förbättrad och bestyckningen utökades.
Vid ryska krigets utbrott 1788 flyttades pjäserna till Vaxholm, där de ansågs mera behövliga. Skansen blev emellertid följande år på Gävle stads bekostnad iståndsatt och åter bestyckad med kanoner.
År 1863 fanns endast ett fåtal pjäser kvar och de var avsedda för salutering. Man konstaterade att bådes skansens konstruktion och skick gjorde den fullkomligt oduglig. Därför tog man bort bestyckningen och holmen utarrenderades. Den överlämnades 1892 till Gävle stad, som lät rasera befästningarna för att bygga ut Fredriksskans hamn.
Armemuseum

Denna artikel är publicerad på Pressbladet via SvenskPress.se.
Se villkor här »

Torbjörn Edlund

Torbjörn Edlund

Medlem sedan 2007-08-28

Försöker skriva så att alla skall kunna förstå även komplicerade händelser och företeelser.
Det är bättre att ångra något man gjort än något man... Läs mer

Kommentarer

Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!

Publicera

Mer läsning

Välj ditt språk

Vad vill du läsa?

Hjälp

Stäng